Kan du nysa på rätt sätt?

Förkylningar brukar slå till i slutet av december och sedan plåga oss i ett par månader. En förkylning förklär sig gärna till droppsmitta och sprider sig då med nysningar utan att personen som bär sjukdomen är medveten om det.

Nysning definieras som en plötslig och snabb utblåsning av luft ur mun och näsa som framkallas genom en retning av näsans nervceller. En nysning kan också utlösas av irriterande damm och gaser.

En person som drabbats av förkylning gör en stor tjänst åt sin omgivning om han eller hon vet hur man bör nysa. Metoderna är lätta att lära: täck mun och näsa med en engångsnäsduk när du nyser eller hostar. Släng genast näsduken i soporna, lägg den inte i fickan. Tvätta alltid händerna efter att du nyst eller hostat och torka därefter händerna ordentligt med en engångshandduk. Skydda de rena händerna då du stänger kranen.

Om du inte har en engångsnäsduk kan du nysa i övre delen av ärmen eller i armhålan, inte i händerna.

Känner du att du måste nysa är det inte värt att försöka hålla tillbaka nysningen. Att hålla tillbaka en nysning kan i värsta fall orsaka besvär i mellangärdet eller blodutgjutningar i ögonen, till och med problem i innerörat.

Källor: Röda Korset, Duodecim

Säsonginfluensavaccineringar 2011-2012

Influenssasäsongen i Finland börjar vanligen vid årsskiftet.

H3N2-virus har hållit sig borta från Finland de senaste åren och kan därför orsaka många influensafall. Det tråkiga med detta a-virus är det ökar risken för allvarliga följdsjukdomar, särskilt bland vuxna. Alla som hör till en riskgrupp rekommenderas därför ta säsonginfluensavaccin.

Svininfluensaviruset tycks inte ha ändrats nämnvärt och det är möjligt att det vaccin som togs under pandemin fortfarande ger ett skydd mot sjukdomen.

Berättigade till avgiftsfri vaccinering är

• Alla barn i åldern 6-35 månader

• Alla som fyllt 65 år

• Alla personer i åldern 3-64 år som på grund av sjukdom eller medicinering hör till en riskgrupp

• Till en medicinsk riskgrupp hörande personer för vilka influensa utgör en väsentlig hälsorisk. Avgiftsfritt vaccin kan ges även till andra som på grund av sjukdom har en klar nytta av det

• Yrkespersoner inom hälso- och socialvården som utför direkt patient- och omsorgsarbete, även studerande som utför motsvarande arbete

Vaccinationer på rådgivningsbyråerna

Barn i åldern 6-35 månader och gravida kvinnor vaccineras med tidsbokning på rådgivningsbyråerna under mottagningstiderna.

Vaccination av skolelever och studerande

Skolelever och studerande som hör till en riskgrupp vaccineras av skolans/läranstaltens hälsovårdare. På apoteket kan du begära närmare information om säsonginfluensavaccinationer.

Hjärtsjukdomar kan förhindras med goda kostvanor

Genetiskt betingade risker kan bekämpas eller minskas genom förändringar i levnadsvanorna trots att vetenskapen upptäckt gener som disponerar för flera sjukdomar.

Det nyaste beviset på detta fick man i en amerikansk-finländsk undersökning som gick ut på att utreda om en hälsosam kost påverkar risken för hjärtsjukdomar hos personer som är disponerade för dessa sjukdomar på grund av en gen som de bär.

Undersökningen indikerade att trots att den genetiska varianten 9p21 i allmänhet är förknippad med en ökad risk för hjärtsjukdomar, försvagas effekten hos personer som äter mycket frukt, bär och speciellt råa grönsaker.

Nyligen upptäcktes ett liknande samband då man utredde motionens påverkan på funktionen hos en gen som disponerar för fetma. Sammantaget tyder resultaten på att en människa genom sina levnadsvanor kan minska de hälsorisker hans eller hennes gener medför.

Undersökningen publicerades i den vetenskapliga nättidningen PLoS Med. I undersökningen har man även använt sig av material från den nationella FINRISKI-undersökningen.

Källa: Nyhetstjänsten Duodecim